Publicerad: 2010/01/31
Nyhet - Uncategorized

Modernisera filmpolitiken – stärk producentens roll!

Mer pengar till filmen, ett breddat filmavtal, större satsning på landets filmproducenter och stöd till digitalisering av biograferna. Det var Svenska Filminstitutets huvudpunkter i sitt remissvar som presenterades på ett seminarium om framtidens filmpolitik under Göteborgs filmfestival igår.

Några av huvudpunkterna i remissvaret och på seminariet:

1) Pröva ett breddat filmavtal
Filminstitutets uppfattning är att filmavtalet som sådant inte spelat ut sin roll, det handlar snarare om vilka parter som ingår, enligt principen att alla som visar film också ska bidra till produktionen av ny svensk film. Biografen står bara för 3% av filmtittandet, ändå är det därifrån huvudfinansieringen i nuvarande avtal kommer. Om man får in tex alla aktörer som verkar på nätet så skulle man lösa problemet med underfinansieringen.

Filminstitutet är kritiskt till att Filmutredningen inte utrett detta alternativ och har därför tagit egna kontakter med nya aktörer som tydligt visar att det finns ett stort intresse hos dem att bli parter i ett nytt avtal. Men för att detta ska ske måste man hitta ett mer flexibelt sätt att anpassa fönstertiderna efter filmernas olika förutsättningar. Idag har biograffönstret ensamrätt på visning av ny film i fyra månader. – Nya affärsmodeller måste spegla det sätt som publiken kan och vill se film på, menar Cissi Elwin Frenkel. Detta behöver inte hota biografen eftersom färska undersökningar visar att publikens främsta skäl att gå på bio handlar om upplevelsen snarare än tillgången på ny film.

– Vi är övertygade att om vi möter upp det stora filmintresset från publiken så kommer det att innebära mer pengar till filmen som helhet. Vi tror också att det kan vara det allra effektivaste sättet att få stopp på piracyn, säger Bengt Toll. Filminstitutets syn är att ett filmavtal, med sin blandning av statligt stöd och pengar från branschen fortfarande – 47 år efter att systemet skapades – är en modern kulturpolitisk lösning.

2) Det producerande ledets position och ekonomi måste stärkas
– Trots de senaste årens framgångar, är filmarbete fortfarande ett riktigt låglöneyrke. Att förbättra villkoren för dem som står bakom det svenska filmundret är en av våra viktigaste frågor, säger Charlotta Denward.

Som det ser ut i dag har produktionsledet det sämsta ekonomiska villkoren säger Peter Hald, som gjort en undersökning av ekonomin för svenska spelfilmer 2007-2009.

Filminstitutet anser att det är bra att utredningen pekat på behovet av att stärka producenterna, och därigenom alla som arbetar i filmprojekten, men menar att det snarare bör ske genom att oberoende producenter skall prioriteras vid intäktsdelningen än att de – som utredningen föreslår – får tillgodoräkna sig förhandsstöden som egen insats.

3) Ökade resurser ett måste
Filmutredningen konstaterade att filmen behöver ökade resurser och att detta kan förverkliga en riktig guldålder inom svensk film. Filminstitutet anser att det behövs ytterligare 100 miljoner till produktionen av svensk film. Dessa skulle fördelas enligt följande:

Talangutveckling – 10 Mkr
Dokumentärfilm – 15 Mkr
Ökade stödnivåer – 33 Mkr (från 32% till 40%)
Långa spelfilmer 50 Mkr (för att kunna öka antalet stödda filmer från 14 till 22).
Avrundat nedåt blir detta 100 miljoner

4) Kvalitet som ledstjärna
Filminstitutet delar Filmutredningens uppfattning om inriktningen på de framtida insatserna för filmen, med behov av en modernisering, och med kvalitet och förnyelse som ledstjärnor. Bland produktionsstöden bör förhandsstöd även i fortsättningen utgöra huvuddelen och de ska ha som främsta uppgift att höja kvaliteten i svensk film.

5) Behåll det publikrelaterade stödet
Filminstitutet anser att det publikrelaterade stödet, PRS, som delas ut i efterhand om en film nått en publik över 30.000 på bio är att föredra framför det Marknadsstöd som Filminstitutet prövat under en ettårsperiod.

6) Offentliga insatser för att digitalisera landets biografer
Om inte det offentliga går in och stöttar finns en risk att så många som 40% av landets biografer att slås ut. Det gäller såväl i Sverige, som i resten av Europa, säger Bengt Toll. Just nu sjösätter Filminstitutet ett av de större digitala pilotprojekten i Europa, för att samla erfarenheter och kunskap inför en större satsning på digitala biografer. En sådan måste genomföras med en kombination av insatser från stat, region och kommun samt distributörer och biografägare.

7) Filminstitutets framtida roll
Filminstitutet menar att utredningen visar på behovet av ett självständigt, sammanhållet filminstitut, med både kultur- och branschperspektiv. 
I ett litet land som Sverige behöver både smal och bred film offentligt stöd, och siffrorna visar att de mycket få filmer som görs utan något slags stöd från Filminstitutet får både en liten publik och låga betyg. Filminstitutet bör få en större frihet än idag att fördela de ekonomiska resurserna på olika ändamål, efter dialog med avtalets parter.

8) Fler kvinnliga filmskapare
Filminstitutet är djupt oroat av att utvecklingen för att nå målet minst 40% kvinnliga filmskapare (producent, manus, regi) går för långsamt. Det är på regisidan som problemen är störst. Filminstitutet har initierat en rad projekt för att aktivt försöka bredda basen av projekt med kvinnliga regissörer. Filminstitutet kan inte ensamt utjämna obalansen om inte branschen, framförallt producenterna, aktivt arbetar för att komma in med fler projekt med kvinnliga regissörer. Vi anser att det är viktigt att skrivningen finns kvar i Filmavtalet.

Hela remissvaret finns nu att ladda ner HÄR 

 


Nyhet - Film&TV-Producenterna

Film- och tv-industrin efter kulturministerns besked om produktionsincitament: ”Hela Sverige är vinnare”

Film- och tv-branschen gläds efter kulturministerns besked om att regeringen kommer införa så kallade produktionsincitament för film- och tv-inspelningar. ”Produktionsincitament betyder att svensk film åter kommer...

Nyhet - Reklamfilmssektionen

"Oneofthree.se" uppmärksammar kvinnliga regissörer på produktionsbolagen

För fem år sedan lanserade Film&TV-Producenterna tillsammans med Komm sajten oneofthree.se som fungerar som en portal för kvinnliga regissörer och deras showreels. Det finns idag 32 aktiva regissörer registre...

Nyhet - Guldbaggen

Guldbaggen 2022: Information om regler och anmälan

Svenska Filminstitutet informerar om anmälningsförfarande, deadline och villkor för anmälan av svensk lång spel- och dokumentärfilm sa...

Nyhet - Folk på väg

Beata Mannheimer är ny produktionschef på Filmlance

Beata Mannheimer är född i Göteborg och efter en master vid Handelshögskolan i Göteborg började hon i filmbranschen på produktionsbol...

Nyhet - Filminstitutet

Mathias Rosengren tillförordnad vd för Svenska Filminstitutet

Mathias Rosengren har av Filminstitutets styrelse utsetts till tillförordnad vd, från och med den 20 september. Mathias Rosengren, som ida...

Läs fler nyheter