English
Film&TV-Producenterna är generellt positiva till regeringens beslut att ändra ansökningsförfarandet för produktionsincitament och betonar samtidigt vikten av stärkt finansiering och bibehållet syfte när incitamentet nu flyttar från Tillväxtverket till Filminstitutet.
I en kommentar välkomnar Film&TV-Producenterna att först-till-kvarn-principen avskaffas och ersätts med prioritering baserad på nivån av bidragsberättigade kostnader samt kompletteras med ett tak om högst 10 miljoner kronor per produktion.
Att produktionsincitamentet överförs till Filminstitutet innebär att i princip hela den statliga finansieringen samlas hos samma aktör. Film&TV-Producenterna betonar vikten av att incitamentet tydligt särskiljs från de traditionella filmstöden som Filminstitutet hanterar idag, bland annat genom att filmutredningens ståndpunkt att produktionsincitamentet ”bör behålla sin automatiska karaktär och vara inriktat på att främja tillväxt och näringslivsutveckling” säkerställs även i den nya utformningen.
– Beskedet att först-till-kvarn-principen slopas kommer inte en dag för tidigt men det finns mycket kvar att göra för att säkra investeringar och ett svenskt utbud för kommande generationer. Inte minst behöver finansieringen stärkas. Vi ser fram emot regeringens övriga förslag i filmpropositionen, säger Eva Hamilton, ordförande för Film & TV-Producenterna.
Bakgrundsfakta om produktionsincitament:
Produktionsincitament i form av produktionsrabatt eller skatteavdrag är möjligt tack vare ett undantag i EU:s statsstödsregler och är idag infört i i princip samtliga länder inom EU/EES.
Sverige införde produktionsincitament 2022, som ett av de sista länderna i Europa. Syftet med incitamentet är enligt Förordning (2022:1386) om statligt stöd till produktion av audiovisuella verk att ”öka antalet audiovisuella verk som helt eller delvis produceras i Sverige”, med samhällsekonomiska effekter i form av investeringar, ökad sysselsättning, regional utveckling, exponering av Sverige, positiva effekter för besöksnäringen m.m.
Införandet föregicks av att regeringen, efter ett tillkännagivande av Sveriges riksdag som samtliga partier stod bakom, gav Tillväxtverket i uppdrag att utreda frågan. Tillväxtverkets utredning rekommenderade att Sverige skyndsamt skulle införa produktionsincitament och att staten initialt skulle avsätta 300 miljoner kronor per år för detta. Tillväxtverket konstaterade bland annat att ett för lågt belopp i statsbudgeten kunde leda till att taket nås redan ”i början av året” och uppmärksammade att systemet då skulle riskera att bli oförutsägbart.
Nuvarande budget på 87 miljoner kronor har resulterat i en stor överteckning av stödet vid varje ansökningstillfälle. Vid det senaste ansökningstillfället tog pengarna slut efter endast 22 sekunder.
Effekterna av produktionsincitament beskrivs bland annat i studien ”Best Practices and Impacts of Audiovisual Incentives in Europe – Case Studies” (2025) som togs fram av det brittiska analysföretaget Olsberg SPI på uppdrag av Tillväxtverket och Svenska Institutet.
Studien visar att strategiskt utformade produktionsincitament inte bara gynnar film- och tv-industrin utan hela samhällsekonomin. I Storbritannien har produktionsincitament för film åstadkommit en avkastning på 8,30 pund för varje satsat pund. I Österrike har varje euro i incitament genererat 3 euro i direkta produktionsutgifter, pengar som går till löner och företag. Samtidigt får staten tillbaka mellan 1,20 och 1,50 euro i form av skatteintäkter med mera. Irland har kunnat uppvisa att varje euro som investeras i film- och tv-produktion har skapat 3,80 euro i ekonomisk aktivitet. Norge har kunnat uppvisa 4,70 kronor i värde för varje satsad krona.
Som ett erkännande av de ekonomiska effekterna av produktionsincitament har flera länder, däribland Storbritannien, Österrike, Belgien och Irland, valt att inte ha något tak för de årliga anslagen.
