Bonnier säljer SF BIo

SF Bio får ny huvudägare sedan Bonnier och Ratos gått samman i en ny nordisk biografkoncern. Ambitionen är att bli en internationell aktör, men den svenska biografkedjan kan också snart vara till salu för ännu större aktörer.

Det nya bolaget ägs till 60 procent av Ratos och 40 procent av Bonnier. Det blir det utan jämförelse största bioföretaget i Norden med 440 salonger i sex länder och en publik på cirka 30 miljoner personer.

Sammanslagningen presenterades – som sig bör – på paradbiografen Rigoletto i Stockholm på måndagen. Och så här motiverade Jonas Bonnier, vd i Bonnier att man inte längre är huvudägare till SF Bio.

- Om SF Bio ska behålla sin starka ställning kräver det stora tekniska investeringar och det är därför som vi tillsammans med Ratos skapar ett ännu starkare företag, säger han.

De första signalerna från Ratos tyder på att de vill utveckla biograferna med ett större utbud av tilltugg, hyra ut lokalerna för event och konferenser – och dessutom satsa på direktsänd opera från de stora scenerna – något Folkets hus och parker i dag gör med framgång.

Med affären hamnar SF Bio på den internationella arenan där ett antal biografkonglomerat slåss om marknadsandelarna. Sammangåendet innebär att SF Bio med hjälp av Ratos får större möjligheter att konkurrera – så länge riskkapitalistbolaget väljer att samarbeta i stället för att sälja vidare.

Svenska Filminstitutets vd Anna Serner är glad över att det är just Ratos som SF Bio nu går samman med.

- Ratos är i hög utsträckning Sverigebaserat och har en större förståelse för den svenska kulturen och filmen. De är inte heller den riskkapitalist som vill göra den snabbaste exit utan har en större långsiktighet, säger hon och tillägger:

- Men Ratos är ett riskkapitalbolag och har ett avkastningskrav mot sina ägare. Biobesökarna riskerar därmed ganska snart att få se ännu färre filmer som inte är breda och kommersiella. Ratos kommer antagligen att vilja höja marginalerna och kräva en högre avkastning, betonar hon.

Filmhistorikern Jan Holmberg tror inte att fusionen innebär något som annars inte skulle ha skett.

- Att detta händer är logiskt. Det är inte ovanligt att branscher som befinner sig i något slags omvandling går mot en ökad monopolisering, allt färre och större aktörer, konstaterar han.

Antalet biobesök i Sverige har sjunkit dramatiskt sedan biosalongernas guldålder. En konkurrenssituation och ett risktagande som Holmberg menar förutsätter “en viss form av stabilitet och ekonomisk muskelmassa”.

- På en så liten marknad som den svenska blir förstås betydelsen av ett monopol som SF Bios särskilt stort, frågan är om vi haft några biografer över huvud taget utan det. I Sverige har vi under en lång tid sett ungefär 1,5 filmer per person och år. Det har i hög grad varit enskilda succéer som Harry Potter-filmerna eller “Avatar”, men de år när det inte kommer sådana filmer så blir det snabbt ganska kärvt för små biografägare, påpekar han.

På vilket sätt kan den här affären vara en god nyhet för biobesökarna?

- Att de riktigt små aktörerna – som Folkets Bio, Folkets hus och parker och Triart – får bättre möjligheter på sina nischområden. De kan locka en storstadspublik med så kallad kvalitetsfilm och som Bio Rio på sitt sätt bli en succé.

Holmberg tror att den normal­intresserade i framtiden kommer att gå på bio som hen går på teater – några gånger om året. Därutöver konsumerar man rörliga bilder på ett annat sätt. Anna Serner förutser ännu fler multibiografer.

- Fler biografer med många salonger och en marknad med ännu större dominans av breda, publika och kommersiella filmer. I storstäderna kommer samtidigt kvalitetsbiograferna att bli ännu mer profilerade, fast ute i landet kommer den typen av biografer att få det svårare, säger hon.

Georg Cederskog