English
Filmutbildningen på Dramatiska institutet kritiseras. Särskilt DI:s förmåga att utbilda filmproducenter ifrågasätts. Utbildningen är sluten, har dålig kontakt med filmbranschen och förbereder inte studenterna för verkligheten, löd kritiken från flera tongivande producenter på Filmkonvent ’09.
Kristina Åberg, producent på Atmo och representant för branschorganisationen Film & TV Producenterna, kritiserade att DI har en produktionsutbildning istället för en producentutbildning. – Studenterna måste få komma ut från skolan som ledare. Med ett starkt nätverk och stort självförtroende. Därför måste DI öppna sig mot omvärlden. Film & TV Producenterna efterlyser ett branschråd som står i ständig dialog med skolan.
Helena Ahlsson, producent på Tre Vänner, har läst på DI. Hon anser att undervisning om distribution, lansering, finansiering och omvärldsanalys saknas i utbildningen.
Årsskiftet 2010/2011 slås Dramatiska Institutet ihop med Teaterhögskolan i Stockholm. Inför sammanslagningen ses DI:s utbildningar över.
Maria Hedman Hvitfeldt, högskoleadjunkt på DI, sa att den nya utbildningen ska ha en ökad flexibilitet. Det ska inte vara “lite av allt” – men en större möjlighet för studenterna att fördjupa sina yrkeskunskaper. Hon utlovade ett branschråd inför sammanslagningen.
Per Lysander, rektor på DI, konstaterade att filmskolorna länge har varit ensamma om dyr och komplicerad teknik. Sedan 1990-talet har tekniken blivit billigare och enklare. Då måste filmskolornas roll förändras.
– Utbildningen kan återföras till det konstnärliga arbetet. Berättande och gestaltning kan sättas i centrum, sa Lysander.
Han kritiserade filmbranschen för att inte involvera skådespelarna i filmproduktionen. Filmernas affischman får inte delta i skapandeprocessen, trots att de är avgörande i det gestaltande ögonblicket.
– Sammanslagningen av Dramatiska institutet och Teaterhögskolan, som gör att skådespelarna väller in i skolans korridorer, blir en vitaliserande “shot in the arm” för filmbranschen, sa Lysander.
